Järn är ett av de viktigaste ämnena som vi behöver i vår kropp och som kan påverka våra kroppar oerhört mycket om vi får brist på det. Vilken nytta gör järnet och hur får vi får vi i oss det? Det och mycket mer får du information om i denna artikel.
Järn är ett av de viktigaste ämnena som vi behöver i vår kropp och som kan påverka våra kroppar oerhört mycket om vi får brist på det. Vilken nytta gör järnet och hur får vi får vi i oss det? Det och mycket mer får du information om i denna artikel.
Mineralen järn är ett grundämne som behövs för många viktiga funktioner i kroppen. Järn ingår i proteinerna hemoglobin och myoglobin som både ansvarar för syretransporten i kroppen. Brist på järn försämrar naturligtvis syretransporten i kroppen vilket har flera konsekvenser, bland annat försämrad kondition och hjärtklappning.
Vi får i oss järn genom den mat vi äter. Inälvsmat och blodmat, exempelvis lever och blodpudding, anses vara rikast på järnmineralen. Järn finns det även rikt av i kött, ägg och skaldjur. Dessutom förekommer järnmineralen i växtriket i nötter, frön, baljväxter och torkad frukt. Fullkornsprodukter innehåller också järn.
Det rekommenderade järnintaget brukar skilja sig mellan könen, samt inom samma kön mellan olika åldersgrupper. Det rekommenderade intaget enligt Livsmedelsverket är för följande åldrar och kön:
Proteinet hemoglobin som ingår i de röda blodkropparna behövs för att transportera syre genom kroppen. Men för att röda blodkroppar ska kunna bildas behövs järn, får inte kroppen tillräckligt minskar antalet röda blodkroppar i blodet. Detta orsakar låga blodvärden hos personer med järnbrist.
Vanligtvis orsakas järnbristen av att förlusterna av järnmineralen är större än tillförseln av samma mineral. Exempelvis är järnförlusten hög under graviditeten, riklig menstruation och om vid yttre och inre blödningar. Järnbristen är dessutom vanlig bland de som äter en vegetarisk/vegansk kost på grund av att det vegetariska järnet är svårare för kroppen att ta upp jämfört med det järn som finns i animaliska livsmedelsprodukter.
I västvärlden förekommer järnbristanemi hos 1–3 % av männen och hos 7–8 % hos kvinnorna. Järnbrist utan anemi förekommer hos cirka 25 % av fertila kvinnor. Anledningen till att järnbrist med eller utan anemi förekommer oftare hos flickor och yngre kvinnor än hos män är rikliga menstruationsblödningar.
Ett högt järnvärde är ovanligt, kroppen tar oftast bara upp den mängd järn den behöver och gör sig av med resten av järnet. Dock kan ett högt järnvärde förekomma och är skadligt i och med att järn är oxidativt. Möjligen kan det bero på något i maten man äter eller om man dricker vatten som innehåller höga nivåer av järn. Det finns såklart mängder med saker som kan påverka. Höga värden förekommer vid upprepade blodtransfusioner, parenteral järntillförsel, hemolytisk anemi, akut hepatit, cirros, akut leukemi, sideroblastisk anemi och nefrit. Överkonsumtion av järn genom att till exempel äta för mycket rött kött eller ta för höga doser av järntabletter leder också till ett högt järnvärde och är definitivt giftigt.
Ett lågt järnvärde är väldigt vanligt och förekommer som en följd av järnbrist, akuta och kroniska infektioner, cancer, under remissionsbehandling av perniciös anemi, nefros och efter operationer. Kvinnor som lider av rikliga menstruationsblödningar och de som äter en ensidig kost lider ofta av järnbrist.
Vanligtvis finns det två typer av järn, hemjärn samt icke hemjärn. Kroppen tar upp hemjärn från maten jämförelsevis lättare än icke hemjärn. Icke hemjärn tas alltså upp av kroppen mindre effektivt och dess upptag påverkas av en rad andra ämnen.
Vitamin C, fisk och kött ökar upptaget av icke hemjärn. Andra ämnen i till exempel te, kaffe och vin hämmar upptaget av icke hemjärn anmärkningsvärt. Att dricka kaffe, te och mjölk gör det svårare för kroppen att ta upp järn. Däremot gör frukt, grönsaker och rotfrukter det lättare för kroppen att ta upp järn från maten.
Även andra mineraler som kalcium hämmar upptaget av järn. Kemiskt sett tenderar kaliumatomerna att ge bort sina elektroner till järnjonerna för att bli joner själva. Då kroppens magtarmkanal endast tar upp mineralerna i sina joniserade former minskas upptaget av järn som inte längre finns som joner utan som atomer.
Bland de många mikronäringsämnen som kroppen behöver brukar bristen på ämnet järn vara vanligast. Jämfört med många näringsämnen är kroppens upptag av järn lågt. Eftersom järn är ett essentiellt ämne i kroppen är det viktigt att kontrollera att järnvärdet ligger på rätt nivå.
Är järnbristen intensiv kommer den förmodligen att orsaka anemi hos personen så att den ger upphov till lågt HB. Behandlas inte anemin omedelbart kan konsekvenserna bli allvarliga med bland annat menstruationspauser hos fertila kvinnor.
Generellt sett kan kvinnor i fertil ålder som konstant har rikliga menstruationsblödningar lida av järnbrist och behöva ta järntabletter. Järntabletterna kan behövas tas trots att de äter mat som är rik på järn. En särskilt utsatt grupp är gravida kvinnor som absolut kan behöva järntillskott för sitt välmående. Äldre personer brukar vara en utsatt grupp som brukar lida av järnbrist och som kan behöva kontrollera sina järndepåer och vidare komplettera maten med järntillskott. Även hårt idrottande personer kan genom svetten förlora stora mängder järn och kan behöva järntillskott om järnupptaget via maten är mindre än vad som rekommenderas för dem.
Det kan dessutom vara viktigt att förstå effekten av din egen kost och träning för att kunna bedöma hur bra livsstil du har. Ett test av järnvärdet kan vara bra för att kartlägga din hälsa och som en följd justera i kosten för att förbättra hälsan och optimera träningsprestationen.
Om du upplever symptom som trötthet, energilöshet och nedstämdhet kan misstankar om järnbrist uppkomma och då kan ett test av järnvärdet vara aktuellt för bedömning av hälsosituationen. Ju tidigare som järnbristen upptäcks desto lättare är det att påverka din egen hälsosituation och förbättra hur du mår.
Det är sant att järnbristen i sig sällan är farlig eller svår att komma till rätta med, men istället kan den underliggande orsaken vara besvärande. Att testa järnvärdet kan ge indikationer om ditt hälsotillstånd och bidra till att upptäcka andra sjukdomar i tid. Det är viktigt att få behandling snabbt om du har blodbrist som beror på för lite järn. Blodbristen behandlas med läkemedel, i första hand genom järntabletter. Om du inte tål dem kan du alternativt få dropp eller sprutor som innehåller järn.
Järnbrist test är ett test av järnnivån via ett blodprov. Du får lämna ett blodprov som när det kontrolleras visar hur mycket hemoglobin det finns i blodet. Det förkortas ofta till HB och kallas ibland för blodvärde. När blodvärdet har undersökts och visar att du har blodbrist, tas andra blodprover för att ta reda på vilken typ av blodbrist som du har.
Om du har blodbrist som beror på för lite järn och inte brukar få mens borde du försöka hitta en förklaring till problemet. Blödningar från mag-och tarmkanalen är en vanlig orsak till blodbrist på grund av för lite järn. Det är därför vanligt att du får lämna ett avföringsprov för att undersöka om du har blod i avföringen, då undersöks även ändtarmen.