I modern tid, där stress är något som berör en stor andel människor på daglig basis är det inte ovanligt att höra talas om kortisol, utan att ha djupare kunskap om det.
I den här texten får du lära dig mer om vad kortisol egentligen är, vilken betydelse det har i kroppen, symptom som indikerar att nivåerna i kroppen inte är optimala och vad du kan göra för att undersöka dina kortisolnivåer. Du får också tips på vilken typ av kost som kan ha positiv inverkan på kortisolvärdet.
Kortisol är ett steroidhormon bestående av kolesterol som produceras i binjurarna. Det är ett viktigt hormon i ämnesomsättningen och produktionen ökar ofta i samband med stress. Det utsöndras som respons på hormoner som tillverkas av den så kallade stressaxeln i hjärnan, vilken har sin utgångspunkt i hypotalamus. Hypotalamus är den del av hjärnan som sköter kroppens kontrollmekanismer, till exempel ämnesomsättning, blodtryck och kroppstemperatur.
Förutom att reglera ämnesomsättning, blodsockernivå och immunförsvar är kortisol också viktigt för att förstärka kroppens sinnen i stressade situationer. Det finns en koppling mellan kortisolvärdena och minnesbildning. Långvarig kortisolutsöndring skadar minnesbildningen, samtidigt som kortvariga kortisolutsöndringar förstärker minnesbilder.
Kortisol och derivat av detsamma kan också användas som läkemedel för olika typer av hudsjukdomar, som psoriasis och eksem. I sin syntetiska variant kallas hormonet kortison.
Kortisol bildas konstant under dygnet men i olika mängd. Produktionen påverkas av dygnsrytmen, vilket ibland kallas hypotalamusklockan. Normalt sett är kortisolnivåerna som högst precis efter uppvaknandet och som lägst under den senare delen av natten. Detta beror på att kroppen under morgonen “väcker sig” och förbereder sig för dagen, medan den i takt med att dagen går blir mer avslappnad och redo för att sova.
Binjurarna använder sig av flera olika enzymer för att omvandla kolesterol till kortisol. Kolesterol används inte enbart vid kortisolproduktion utan även för produktion av könshormoner. Kroppen tillförs kolesterol bland annat genom föda.
En av de viktigaste funktionerna som kortisol har för ämnesomsättningen är att det får levern att bilda glukos av aminosyror, vilket gör att blodsockernivån ökar. Kortisolet reglerar kroppen energiupptag genom att välja rätt typ och mängd av makronutrienterna kolhydrater, protein och fett för att möta kroppens fysiologiska krav. Kortisolet mobiliserar alltså energi, likt adrenalin, men effekten är betydligt mer långvarig.
En annan viktig funktion kortisol har är att minska nivåerna av kalium samtidigt som det ökar nivåerna av natrium i urinsystemet.
Kortisol är ett livsviktigt hormon eftersom det bland annat håller blodtrycket på en jämn nivå. Vad som är en normal nivå av kortisol kan skilja sig markant från person till person. Nivån av kortisol är till viss del relaterad till kroppsvikt – man har sett ett positivt samband mellan midja-höft-kvot och långsiktigt höga kortisolnivåer. Detta samband är dock inte absolut, av flera anledningar. En av dem är att kortisolutsöndringen skiljer sig mellan män och kvinnor, en annan är att även undervikt och svält hänger samman med förhöjda kortisolnivåer.
På kort sikt finns många faktorer som kan påverka kortisolutsöndringen. Fysisk aktivitet gör generellt att nivåerna höjs under tiden som träningen pågår samt strax efter aktiviteten. Dygnet efter är dock kortisolnivån lägre än vad den var innan träningspasset dagen före.
Kortisol har en negativ korrelation med kroppens zinkvärden. Höga zinkvärden sänker alltså kortisolnivån både på lång och kort sikt.
Stress kan beskrivas som kroppens respons på olika typer av utomstående stimuli. Ur en biologisk synvinkel är stress en livsnödvändig reaktion på hot. När människor var under ständigt hot från rovdjur och andra fysiska påfrestningar var kortvarig stress absolut grundläggande i kampen för överlevnad.
Som nämnts tidigare produceras och utsöndras kortisol dygnet runt, men vid flykt- och kamprespons ökar utsöndringen. Det är i grunden ett skyddande stresshormon, som i kortvarigt höjda nivåer dessutom har en inflammationshämmande effekt på immunförsvaret.
Idag utsätts vi oftare för andra typer av stressframkallande fenomen. Exempel på olika typer av stress är:
Att på lång sikt ha förhöjda nivåer av kortisol har dock motsatt effekt och kan avsevärt försämra immunförsvaret. Långvarig stress kan generera både för höga och för låga kortisolvärden.
Addisons sjukdom, vilken kan vara livshotande, innebär att binjurarna inte kan producera kortisol och ett annat hormon kallat aldosteron. Det är en sjukdom som utvecklas långsamt och det är vanligt att binjurarna inte slutar fungera abrupt, utan fortsätter att producera en mindre mängd hormon. Eftersom kroppens behov av hormonerna ökar när den utsätts för stress, exempelvis en skada eller infektion, gör Addisons sjukdom att kroppen belastas högre och får svårare att återhämta sig.
Kortisolbrist och låga kortisolnivåer kan ge symptom som lågt blodtryck, trötthet (framför allt på morgonen och eftermiddagen), sömnproblem, försämrat immunförsvar, försämrad sköldkörtelfunktion, yrsel och obalans i blodsockernivåerna.
På grund av att alla hormoner i kroppen på ett eller annat sätt är sammankopplade genom sina olika funktioner, kan en störning i en sorts hormoner påverka mycket mer i kroppen än bara den uppgift just det hormonet har. En läkare kan göra en bedömning av dina kortisolnivåer – och därigenom din övergripande hälsa – genom ett kortisol test. Testet görs genom ett kortisol blodprov. Detta tas på morgonen eftersom det är då kortisolvärdet normalt sett är som högst.
För att se jämförbar förändring över tid är det viktigt att ta testet vid samma tidpunkt och under liknande förhållanden. Exempelvis ökar, som tidigare nämnts, kortisolnivån efter fysisk ansträngning, vilket kan göra att resultatet från ett kortisolprov blir missvisande om du tränar innan provtagning vid det ena testet men inte det andra.
Kosten är nära förknippad med kortisolmängden i blodet och därför kommer det sig naturligt att kortisolnivån påverkas vid modifikation av kostintaget. Fett är en viktig faktor i produktionen av kortisol eftersom det är ett steroidhormon på samma sätt som könshormonerna. Vilken typ av fett som intas genom kosten är dock av stor betydelse för hormonbalansen. Försök därför att få så stor del av ditt fettintag som möjligt att bestå av fleromättade fettkällor.
Socker, andra snabba kolhydrater och i hög grad processade livsmedel är påfrestande för kroppens stressystem. Försök att i så hög grad som möjligt välja bort dessa typer av energikällor för att minska kortisolvärdena på kort och lång sikt.
Alkohol är en bov i sammanhanget. Vid intag av alkohol ökar koncentrationen av kortisol och detta kan, i kombination med mindre testosteron, på lång sikt innebära att muskelmassan bryts ned. Även koffein kan öka kortisolnivåerna eftersom det är en näringsmässig stressfaktor. Vid problem med kortisolnivåerna är det därför bra att vara försiktig med intaget av drycker innehållande alkohol och/eller koffein.
